Vad roligt att se att det är så här många som kikar in varenda dag för att se var jag tagit vägen. :)

Mitt liv har fått en mycket otrevlig vändning som kallas stressdepression. Den har varat ett tag och kommer troligtvis att stanna kvar som en ond ande i min själ.. Jag kämpar varje dag att hålla huvudet ovanför ytan och en dag ska jag lyckas.

Tills dess håller jag mig borta från allt som heter bloggar, stress och hyperkontroll. En dag i taget, ett steg i taget, ett andetag i taget. Jag mår absolut inte bra men en dag kommer jag tillbaka starkare än någonsin! Jag kommer att klara det här men när du är mitt uppe i det finns det ingen glädje, lycka, glöd osv. Jag har fått hjälp efter mycket gråt och skrik. KBT (=kognitiv beteendeterapi). Det är min lilla glöd just nu.

Så nu vet ni. Ta hand om er och gör saker ni tycker om, älska er själva och sluta bry er om vad andra tycker!

Jag vill avsluta det hela med en dikt jag skrev igår:

En depression, vad är det? det är väl bara att vara glad,
försöka andas lugnt, njuta, ta dag för dag.
Tankarna sliter mig isär, panik, jag gråter,
allt jag vill är att det normala kommer åter.
Jag har blivit expert på att ta på mig Linamasken,
för att klara vardagar stoppar jag känslorna i själaasken.
Lägga locket på, glömma och gräva ner,
det håller inte känslorna blir bara fler och fler.
Det finns inget stopp, det rusar och maler runt,
inget av det, inte en sekund är sunt.
Allt jag önskar är att få tillbaka mitt liv,
men först måste jag älska mig själv och ta ett stort livskliv!

Tack för er värme genom åren, kanske vi "ses" igen. Det får tiden utvisa! Puss