Min älskade Elias har IgA-brist. Han fick diagnosen 2007 men började redan utredas 2005. IgA-brist är den vanligaste primära immunbristen i Sverige. Ca 15.000 personer är drabbade i Sverige men endast 1/3 (alltså 5000 pers.) vet om att de har den och känner av symtomen. 

På honom har det satt sig i magen. Han har ofta mycket ont i magen och avföringen är inte normal. Han har redan trots sin låga ålder fått genomgå massor med blodprover, gastroskopi, kolonoskopi (blivit nersövd båda gångerna). Han har fått tesat gluten- och laktosfri kost men utan positivt resultat.

Det är hemskt att se sitt barn ha fruktansvärda smärtor i magen. Man känner sig så maktlös när det inte finns något att göra. Det kan växa bort när han blir äldre men det finns inga garantier. Vi måste dessutom vara vaksamma då vi har kronisk tarminflammation i släkten (ulcerös kolit).

Tyvärr drabbar det bitvis hans skolgång då han måste åka hem när det är som värst. Vem skulle kunna jobba och bete sig normalt med jätte ont i magen?

Idag fick jag dock ett mycket glädjande besked när jag pratade med hans läkare. Det har kommit ut en ny medicin på marknaden som kan hjälpa mot hans kramper. Nu ska vi testa dessa över sommaren och fungerar de bra så kommer han få äta dessa i många år.

Nu håller vi tummarna!


FAKTA OM IGA-BRIST

Personer med IgA-brist producerar för lite eller inga IgA-antikroppar. Dessa antikroppar skyddar kroppens slemhinnor från infektioner. Slemhinnorna finns bland annat i näsan, svalget, luftvägarna och mag-tarmkanalen. Om man skulle lägga ut slemhinnorna i luftvägarna på marken så skulle de täcka ett område lika stort som en tennisbana. Slemhinnorna i magen och tarmarna är ännu större. Det är därför lätt att förstå att IgA-antikropparna behövs för att skydda slemhinnorna. Utan dem drabbas man lätt av infektioner.

En del personer med IgA-brist får ofta infektioner som drabbar slemhinnor och då framför allt luftvägsinfektioner såsom upprepade förkylningar, luftrörskatarre , bihåleinflammationer och ibland även lunginflammationer. Personer med IgA-brist har även en något ökad risk att insjukna i s.k. autoimmuna sjukdomar, allergier och vissa tarmsjukdomar som glutenintolerans och inflammatorisk tarmsjukdom.

Brist på IgA kan förändra den normala bakteriefloran i tarmen. Vissa bakterier, framför allt bakterier som normalt finns i tarmen, bildar speciella fimbrier (fransar) som underlättar bindning av bakterier till tarmslemhinnan, men som samtidigt också binder till IgA. I en nyligen publicerad studie har det kunnat visa att personer med IgA- brist har en högre frekvens av tarmbakterier med potentiellt inflammatoriska egenskaper. Dessa resultat tyder på att frånvaro av IgA ändrar egenskaper hos bakterier i den normala tarmfloran. Detta kan ha betydelse för utveckling av vissa tarmsjukdomar som är överrepresenterade hos patienter med IgA-brist som t.ex. inflammatorisk tarmsjukdom.