Nej nej nej nej neeeeeeeeeeeej! natt vaknade jag och frös, svettades, frös, svettades. Det var ett faktum - febern var här. Inte nog med det så hade jag superont i halsen.

Att klara av 3 barn+ hundvalp i friskt tillstånd är tufft. Nu är det nästa omöjligt!

Jag tycker så fruktansvärt synd om mig själv. Tidigare hade jag en mamma på orten som ställde upp jämt men nu på ny ort så finns ingen mamma här. Visst har jag nyunna vänner men jag är inte den som ber om hjälp i första taget. (även om jag skulle behöva det, puckat och jag får skylla mig själv - I know!)

Ipren och bafusin är min bästa vän. Det fanns inga tidet kvar på VC och jag orkar inte ens köra till akuten idag. Kroppen värker som fan.. Usch. Jag var ner och handlade blek som ett åkerspöke men jag höll på att svimma flera gånger.

Soffan är min bästa vän!