Idag började min dag helt jätte bra. Morgonen började bra, jag hade en snyggdag och skulle in och shoppa i stan efter jobbet. Ingenting kunde ju förstöra min dag...eller?

Jag jobbade på som vanligt och hade en jätte trevlig förmiddag. Efter lunch så kommer en kvinna som undervisar engelska till våra patienter. Hon kommer in på sköterskeexpeditionen och hälsar. Sen stirrar hon på mig och säger. MEN OJ! Du har blivit så...så visar hon med gester och blåser upp kinderna och drar händerna på magen...tjock.
Mina arbetskollegor stirrar på mig, en försvinner med ansiktet bakom tidningen och de andra fortsätter att gapa.

Jag visste faktiskt inte vad jag skulle säga. Det finns få saker som gör mig tyst och det där är tydligen en av dom.
Jag visste inte heller om jag skulle sparka skallen av kärringen, börja gråta eller bara le och se dum ut.

Och vet ni, efter att hon kallat mig tjock så tittar hon på klockan och säger: oj oj oj vad jag vara sen och så ber hon MIG att kopiera upp hennes papper till lektionen för att hon ska slippa göra det själv.
Jag tittade på henne och sa att jag hade massor av annat att göra och sen gick jag. Lina som alltd vet vad hon ska säga log och vände ryggen till. WTF!

Så jaaa...nu har jag det svart på vitt. Jag har blivit tjock!
Jag är tjock, du är ful. Jag kan banta, vad fan kan du göra.....

Min dag fortsatte inte alls lika bra. Kärringen fick ner mig på marken igen. Jag hatar att jag har gått upp i vikt!
fan fan fan fan fan och lite piss.