Igår så hade vi hela 3 kalas att komma ihåg. Inte nog med att man ska köpa presenter till allihopa utan man ska oxå komma ihåg var, vilken tid och dresscode. Jag prickade in allt och var överlycklig över att ha kommit ihåg allt. Man har ju ganska mycket som det är ändå i vanliga fall.

Elias blev lämnad på sista kalaset vid 18:30. Jag åkte hem och gick sedan till grannen för att spela spel och ta en bira. Mitt i allt så glömmer jag för en sekund att jag har 3 barn (!!??!!) Timmarna tickade på och helt plötsligt kom jag på det...jävlar ELIAS! Grannkarl skulle köra hem honom då hans son oxå skulle på kalaset. Jag springer hem och hittar sonen gråtandes vid dörren. Vilken jävla snäll morsa man är! Tack och lov så var jag "bara" 8 minuter sen men ändå. Mitt arma modershjärta gör fortfarade ont.... Tyvärr så kan jag inte denna gång skylla på att jag har mycket att göra..