Nyss när jag  försöket väcka min kära son så bara poppade det upp en "väcka Melker visa" i skallen på mig. Det är en liten gen som jag har ärvt från min mor. (Hon skriver både visor och dikter till folk på beställningar, tex. till födesedagar.) Han låg där med sina lortiga fötter i vädret  och bidrog till denna sång.

Melodin är Mössen julafton (http://www.youtube.com/watch?v=-bkkLBs0qN4)

Det var en gång en smutsfot som skulle ut och gå.
Han trampa i en hundskit och fick bajs under sin tå.
Han hoppade och gapa och kväljdes in och ut.
Hur skulle denna prommis få ett roligt slut?

Ref./
Akta hundskit, trampa inte där.
Det luktar ju så äckligt att man inte vill va här.
Akta hundskit, se dig riktigt för.
Passar du inte fossingen så blir det hemsk odör.

Andra versen abetar jag fortfarande på...
Damn I´m good! ;)