Mammabloggarna är ett relativt nystartat nätverk för föräldrar som bloggar. Som medlem får man delta i många roliga tävlingar, tips och hjälp med bloggning samt att man lär känna många nya och underbara människor. Är du förälder så rekommenderar jag varmt att gå med i detta nätverk.
http://www.mammabloggarna.se/



Jaha nu sitter ni säkert där och undrar varför jag skrev den texten. Joooo serrö, mammabloggarna söker en ny bloggerska och jag tänkte ju som så att det passde mig ganska bra. Enligt mammabloggarna så letar de efter någon som har en "underbar blogg, älskar att skriva och har glimten i ögat! Som dessutom som person är helt vanlig, ödmjuk och empatisk". Ni ser ju lika ba som mig att det är mig de skriver om. Eller...ja kanske...jag tror att om någon verkligen skulle leta efter mig som bloggare så skulle det stå: "Vi letar efter någon som har en appsnygg blogg, är totalt hämninglös men ändå skitgó och trevlig! Dessutom ska personen vara väldigt snuskig på ett bra sätt, rolig och ärlig.



Nu tänkte jag berätta lite om mig själv (man va nämligen tvungen att göra det). =P
Jag heter då Lina och är numera 26 år sen gårdagen. Jag är utbildad undersköterska och har fast anställning på ett privat hem för psyktiskt sjuka. Jag jobbar även extra på akutmottagningen här i närheten. Jag bor tillsammans med min (ibland) underbara make, våra 3 grabbar Elias, Elliot och Melker samt våra katter och dammråttor. Kan även tillägga att jag är kattuppfödare av rasen corsnish rex ( http://curlylicious.blogg.se ) = smygreklam. Jag är en otroligt snälloch glad människa och du fråga mina vänner. Frågar ni barnen så skulle de säga att jag är ganska dum för de inte får klättra längst väggarna och inte hoppa på borden.

Jag började att blogga pga att jag tyckte att det fanns alldeles för få "ärliga" bloggar. Det finns ingen som kan ha ett perfekt liv, alla har vi våra motgångar och svårigheter för det är inte enkelt med livet. En annan anledning till mitt bloggande var att jag mådde otroligt dåligt en period. Olle och jag var väldigt nära att separera och jag genomgick en 25 års kris i samma veva. Vi lyckades tejpa ihop de flesta sprickorna och är idag lyckliga och kära igen. Familjeterapi kan göra susen för alla.

 

Jag har absolut inte fått med allt om mig i denna korta lilla beskrivning. Vissa saker som att jag är totalt sockerberoende, snarkar och dregglar som fan i sömnen och har superkort stubin tänkte jag utelämna. Vill ni veta mer så får ni fråga.
Jag hoppas verkligen jag får chansen att tillhöra mammabloggarnas nätverk och tillföra mina kunskaper och erfarenheter. För jag har gott om dem.