..träffade jag tjejen som jag....inte kom så bra överrens med i fredags.

Tro på fan att hon låssas som ingenting. Jag tror jag smäller av! Det är ju värre det...!
Att vara vuxen och inte våga stå för vad man säger det är fegt och jävligt löjligt anser jag.... Även om det görs på fyllan med sprit i kroppen så måste man våga stå för det. Jag vände när jag såg henne sitta i personalrummet när jag kom idag. Hon satt där alldeles själv och jag hade ingen lust att sitta där med henne. Men hon utbrister bara: HEEEEEEEEEEEEEJ...bla bla bla så pratade hon på om nåt. Jag blev nästan lite mörkrädd...

Jag tycker inte illa om henne alls. Hon verkar vara rar...MEN hon är den jag fått minst kontakt med och typ aldrig pratat ordentligt med...och då har jag jobbat där 1 år.

Skit samma. Det rann av mig ganska fort. Jag har ingenting att skämmas för men det tycker jag hon har!

Undra när Olle kommer hem förresten. Han och Erik stack ut som 2 småpojkar i snön och skulle sladda med volvon. *skakar på huvudet* Jag lovar och svär att jag absolut inte kommer hjälpa dom att dra upp bilen.
Amen.